Fackförbundet Kommunal visar hur en kvinna kan få löneförhöjning på 47 sekunder.
Att ha ett arbete och en egen inkomst är grundläggande för att kunna leva ett självständigt liv.
Ett av jämställdhetsmålen i Sverige säger att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
I verkligheten har kvinnor ofta sämre möjligheter till ekonomisk självständighet än män. Några orsaker är att färre kvinnor arbetar eller att de arbetar deltid. Deltidsarbete är vanligt i kvinnodominerade yrken som vård och omsorg, hotell, handel och andra serviceyrken. Inom yrken där fler män jobbar är det inte lika vanligt med deltidsarbete.
Många kvinnor arbetar deltid för att ha möjlighet att ta hand om hem och barn. Under 2013 arbetade 30 procent av alla kvinnor deltid. Av männen arbetade 10 procent deltid (SCB, 2014). Deltidsarbete leder till en lägre lön och i förlängningen en lägre pension. Majoriteten av de nordiska ländernas fattiga pensionärer är kvinnor. Även unga kvinnor idag förväntas få låga pensioner på grund av löner och frånvaro från arbetet.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män har legat runt 15 procent under de senaste 20-30 åren. Det är alltså långt kvar innan vi uppnår lika lön i de nordiska länderna. Kvinnor som grupp ofta får en lägre lön än vad de förtjänar därför att chefer och arbetsgivare förväntar sig att de ska ta ut mer föräldraledighet och prioritera barn och familj före karriär.
Kvinnor studerar i högre utsträckning än män och idag är en majoritet av alla som utbildar sig på universitet kvinnor. Men undersökningar visar att kvinnor ändå får lägre lön än män med samma utbildning. En del av löneskillnaderna mellan kvinnor och män beror på så kallad värdediskriminering. Det betyder att det som kvinnor gör anses vara värt mindre och att yrken eller sektorer med en stor andel kvinnor värderas, och därmed betalas, lägre än yrken med liknande arbetsinnehåll, där det är en stor andel män. Värdediskrimineringen är alltså riktad mot yrken och sektorer, snarare än mot individer. Det innebär att även de män som jobbar i kvinnodominerade yrken eller sektorer har relativt låg lön. Trots att kvinnor utbildar sig mer och längre än män har det ändå inte skett några stora förändringar av löneskillnaderna eller representationen av kvinnor på högre poster inom arbetsmarknaden, något som FN återkommande har kritiserat Sverige för.
Fler kvinnor än män studerar på högskola, ändå är tre av fyra professorer vid svenska lärosäten män.
Källa: Göteborgs Universitet, 2014
År 2012 hade kvinnor 66 procent av mäns pension.
Källa: SCB 2014
Könsobalansen i gymnasieskolans olika program reflekterarar könssegregeringen på arbetsmarknaden. 2013 var fördelningen på omvårdnadsprogrammet 80 procent tjejer och 20 procent killar. På teknikprogrammet samma år var siffrorna direkt omvända.
Källa: Statistiska centralbyrån, 2014
Kvinnoyrken är ofta lägre betalda och har sämre status än mansdominerande yrken.
Källa: Arbetsmiljöforskning, 2013
Att få barn påverkar drastiskt kvinnors arbetstid och karriär, och gör att skillnader i lön ökar. Ojämnt uttag av föräldraledigheten är en stor bakomliggande orsak.
Källa: TCO, 2014
Under en vecka utför kvinnor 5 timmar mer obetalt hushållsarbete än män.
Källa: Statistiska centralbyrån, 2014
64 % av Sveriges chefer är män, medan endast 36 % är kvinnor.
Källa: Statistiska centralbyrån, 2014
De flesta föräldrar tar framförallt ut föräldraledighet under barnets första två år. En undersökning från 2010 visar att kvinnor i genomsnitt tagit ut 281 dagar föräldraledighet och män 59 dagar under barnets första två år.
Källa: Statistiska centralbyrån, 2014
Kvinnor tjänar i genomsnitt 2,6 miljoner kronor mindre än män under arbetslivet.
Källa: SACO, 2014
Undersök
Välj ut en arbetsplats inom stat eller kommun, till exempel din skola. Begär ut den senaste lönestatistiken. Skiljer sig lönerna åt mellan kvinnor och män? Begär ut likabehandlingsplanen. Når arbetsplatsen upp till sina styrdokument? Undersök vad fackförbundet gör för att komma åt löneskillnaderna.
Undersök ingångslönen för yrken som är kopplade till det gymnasieprogram som du går på. Välj ut ett typiskt ”manligt” respektive ”kvinnligt” program på gymnasiet. Undersök hur många kvinnor respektive män som studerar ämnet. Undersök hur ingångslönen skiljer sig mellan de manliga respektive kvinnliga områdena.
Undersök vad Pekingplattformen anger för åtgärder på temat ”Kvinnor och utbildning”.
Undersök hur stor andel av befolkningen som arbetar i EU:s medlemsländer. Vilka länder har störst andel kvinnor som arbetar? Vilka har lägst? Vad tror du att det beror på?
Intervjua en pensionär! Vad räcker en genomsnittspension till? Sätt upp en ”månadsbudget”. Reflektera över vilka som är de största faktorerna i en kvinnas liv som avgör hennes pension?
Hitta ett fall där du anser att en kvinnas rättighet blivit kränkt utifrån området arbete, lika lön och utbildning. Diskutera orsaken/orsakerna till händelsen. Kan du hitta vilka lagar/dokument som är relevanta i fallet på de olika nivåerna? FN? EU? Regeringen? Fackförbund? Vilka åtgärder föreslår du på de olika nivåerna för att komma åt problemet?
Läs mer om UN Womens arbete för kvinnors ekonomiska självständighet här.
Läs mer om EU:s arbete för kvinnors ekonomiska självständighet här.
Läs mer om 1556-rörelsens kampanj för lika lön här.
Se professor Cynthia Enloes tal om globalisering och arbete från Nordiskt Forum nedan: