4. Asyl & migration
När människor tvingas fly från krig, konflikter och förföljelse i sina hemländer har de enligt FN rätt att söka asyl. Rätten att söka asyl är bland annat uttryckt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i EU-stadgan om mänskliga rättigheter. Alla människor som söker asyl ska ha lika rätt till flyktingstatus och skydd mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Trots detta har kvinnor och flickor världen över svårt att få gehör för sina asylskäl.
Traditionellt sett har mannen varit norm för vem som betraktas som en flykting och studier visar att kvinnors asylskäl inte erkänns på samma sätt som mäns. Kvinnoförtryck ses ofta som ett kulturellt problem och inte som ett brott mot mänskliga rättigheter. Kvinnors asylskäl kan handla om att de blivit förföljda, att de utsatts för kränkningar, hotats till livet, sålts, utnyttjats och utsatts för omänsklig grymhet och tortyr, våldtagits, gifts bort som barn, misshandlats, könsstympats, stått upp för rätten att flickor ska få gå i skola, de kanske har velat skilja sig eller lever i samkönade relationer.
Kvinnor saknar ofta kunskap om sina rättigheter och vilka lagar som gäller för bland annat äktenskap, barnens rätt och rättigheter vid våld och övergrepp, vilket gör att de har svårare att hävda sin rätt.
Även migrationsströmmar till följd av att människor söker sig till andra länder skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Arbetskraftsinvandring är en vanlig företeelse på dagens globaliserade arbetsmarknad, men länder kan ha svårt att skydda människor som åker och arbetar i ett annat land från att utnyttjas. Detta gäller särskilt kvinnor som i hög grad arbetar i hushållstjänstsektorn där beroendeförhållandet till arbetsgivaren är stark. Arbetstider, lön och villkor har sällan förhandlats kollektivt och arbetstagaren hamnar lätt i en utsatt position.
Människor som lever som papperslösa är särskilt utsatta då de inte omfattas av sociala skyddsnät. Papperslösa kvinnor är ofta särskilt utsatta för våld och sexuella övergrepp av män. Denna grupp av kvinnor har ofta svårare att söka stöd från kvinnojourer och myndigheter.
- Majoriteten av de asylsökande är män. År 2014 ansökte 35 000 män och 19 000 kvinnor om asyl i Sverige.
Källa: SCB, 2014
- I asylprocesser utreds nästan alltid män först, trots att hela familjen kommer samtidigt. Många handläggare menar att det är just mannen som har det starkaste asylskälet och erkänner att kvinnans egna asylskäl ofta kommer i skymundan.
Källa: Röda Korset, 2008
- I de fall som asylsökande kvinnor berättar att de blivit utsatta för sexuella övergrepp har bara en tredjedel av kvinnorna blivit hänvisade till någon hjälp.
Källa: Röda Korset, 2008
- I en rapport från Röda Korset från 2008 konstaterades att en stor del av asylhandläggare inte följde de nya bestämmelserna om flyktingskap och förföljelse, vilket fick konsekvenserna att kvinnor inte fick könsrelaterad förföljelse och sexuella övergrepp beaktade som asylskäl.
Källa: Röda Korset, 2008
Undersök
- Undersök hur många personer som sökte asyl i Sverige under förra året. Statistik finns på Migrationsverkets hemsida. Undersök därefter hur många personer som kom till Sverige genom så kallad anhöriginvandring/familjeanknytning. Undersök könsbalansen mellan de som sökte asyl respektive uppehållstillstånd för familjeanknytning. Skiljer sig andelen kvinnor och män åt bland de som kommit till Sverige som flykting respektive som anhörig? Vad beror det på tror du? Vad får det för konsekvenser att komma som asylsökande till ett land, respektive att komma ”efter” som anhörig?
- Hur jämställda är landrapporterna? Välj ut en landrapport på Migrationsverkets hemsida. Undersök om rapporten genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv, d.v.s. finns uppgifter om kvinnornas situation i landet? Finns det t.ex. uppgifter om det finns skyddade boenden för kvinnor i landet?
- Hitta ett fall där du anser att en kvinnas mänskliga rättighet blivit kränkt inom området asyl och migration. Diskutera orsaken/orsakerna till händelsen. Hitta vilka lagar/dokument som är relevanta på olika nivåer? Vilka internationella överenskommelser gäller? Vilka dokument/lagar gäller på EU-nivå? På nationell nivå? Vilka lagar/dokument gäller för kommunen? Vilka åtgärder föreslår du på de olika nivåerna för att öka jämställdheten på de olika nivåerna?
- Läs mer om kvinnors asylskäl och kvinnoperspektiv på asyl och migration i Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingars handbok Asylrätt kön och politik här.
- Läs mer om migration på Migrationsverkets hemsida här.
- Läs mer om FN:s flyktingorgan UNHCR:s arbete om kvinnor, asyl och migration här.
- Läs mer om European Women’s Lobbys arbete om kvinnor, asyl och migration här.