FN bildades för mer än 80 år sedan för att skapa fred och säkerhet i världen. Ändå ser vi krig och konfliker och människor som lever under osäkra förhållanden över hela världen. Både kvinnor och män drabbas av krig och konfliker, men de drabbas ofta på olika sätt. Vissa militära strategier används direkt mot kvinnor, så som sexuellt våld och våldtäkter, taktiker som används för att kontrollera och förnedra fienden och rasera samhällen. Statistik visar även att det sexuella våldet ökar generellt i konfliktsituationer med ett mer våldsamt samhällsklimat.
Våldtäkt, sexuell tortyr, sterilisering, påtvingad abort och könsstympning är några former av sexuellt våld som kvinnor utsätts för, vilket även sker i fredstid. Även om kvinnor drabbas av konflikter i lika stor utsträckning som män är de sällan fullt ut representerade i beslutsfattande positioner. Det gör att kvinnor stängs ute från inflytande över frågor om hur konflikten ska lösas eller hur samhället ska byggas upp efter en konflikt. Säkerhetspolitik har traditionellt sett ansetts vara ett manligt område.
Vid det första utvärderingsmötet av Handlingsplanen från Peking år 2000 stod det klart att inte mycket hade hänt på området ”Kvinnor och väpnad konflikt” sedan Handlingsplanen antogs år 1995. Ett intensivt arbete sattes igång av internationella kvinnorätts- och fredsorganisationer. Arbetet ledde fram till att en särskild resolution antogs, FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 ”Kvinnor, Fred och Säkerhet” i oktober samma år. Det var det första formella och lagligt bindande dokument som kräver att stridande parter ska respektera kvinnors rättigheter och att kvinnor ska delta i fredsförhandlingar och i det fredsbyggande arbetet efter en konflikt. Resolutionen uppmärksammar hur krig drabbar kvinnor, men framförallt fokuserar den på hur viktigt det är att inkludera kvinnor när konflikter ska lösas och när samhällen ska bygga fred i ett land.
Efter resolution 1325 har säkerhetsrådet antagit en rad ytterligare resolutioner som förtydligar och utvecklar länders ansvar vad gäller kvinnor, fred och säkerhet. Resolution 1820 uppmärksammar till exempel särskilt hur kvinnor drabbas av sexuellt våld i konflikter. Även om resolutionen innebar att sexuellt våld erkändes som krigstaktik, ett krigsbrott, och i vissa fall som brott mot mänskligheten och folkmord, så kommer många förövare ofta undan straff.
Mycket måste fortfarande göras för att kvinnor ska kunna bestämma över sina egna liv. Våldet som riktas mot kvinnor när det är krig i ett land drabbar även kvinnor i samhällen där det råder fred.
Ur ett feministiskt perspektiv är fred mer än frånvaron av väpnad konflikt. En feministisk syn på fred och säkerhet handlar om att samhället ska vara rättvist, jämställt och fritt från diskriminering och våld mot kvinnor och flickor. Hållbar fred råder när människor har tillräckliga resurser att leva ett värdigt liv, fritt från oro och rädsla.
Material:
Lappar med identiteter och dokument med påståenden. Se till så att ni har tillräckligt med utrymme att röra er på.
Genomförande:
Klipp ut lapparna och dela ut till deltagarna. Deltagarna ska inte berätta för varandra vilken identitet de blivit tilldelade. Deltagarna ställer sig på ett led mitt i rummet. Handledaren läser upp påståendena. Påståenden har att göra med trygghet och säkerhet och deltagarna ska avgöra hur bra påståendet stämmer in eller inte på deras karaktärer. Håller deltagaren med, utifrån sin tilldelade identitet, tar deltagaren ett steg framåt. Om inte, tas ett steg bakåt. På detta sätt ska den som upplever sin karaktär som väldigt trygg hamna långt fram och vice versa. Handledaren väljer när lagom antal frågor ställts. Deltagarna står då kvar på sin position. Den plats de befinner sig på kommer att reflektera ”hur säkra de känner sig”. Var och en av deltagarna får berätta för gruppen hur de har tänkt kring påståendena och sin placering. Det är bra om man frågar en person i taget så att alla får ta del av varandras redogörelser. För att deltagarna ska komma ihåg hur de tar ställning är det bra att inte ställa för många påståenden innan man avbryter. (Eventuellt kan man återuppta övningen efter redogörelserna.)
Utvärdering
Hur har du tänkt? Varför står du där du gör? Vilka påståenden tycker du stämmer in på din karaktär? Varför då? Vilka påståenden tycker du inte stämmer in på din karaktär? Varför inte? Hade du kommit längre med en annan identitet? Kortare? Utifrån värderingsövningen kan man sedan bygga vidare på en diskussion om säkerhet. Vilken av samtliga deltagares karaktärer anser du vara ”mest trygg”? Varför? Vilken tror du skulle kunna vara ”minst trygg”? Varför?
Påståenden
Stämmer dessa påståenden in på din karaktär eller inte?