Här kan du lära dig mer om kvinnors rättigheter. Klicka dig runt bland ämnen och övningar. Mycket nöje!

Teman:

Kvinnokonventionen & pekingplattformen Arbete, lika län & utbildning Omsorg & Välfärd Asyl & Migration Kvinnor & fattigdom Våld mot kvinnor & flickor Fred & säkerhet Media Kroppen, sexualitet & hälsa Miljö & klimat Politiskt deltagande & representation Feminism

5. Kvinnor & fattigdom

European Women’s Lobby illusterar konsekvenserna av den ekonomiska krisen i Europa.

Att utrota fattigdom är ett av de viktigaste målen för att nå utveckling i världen. Kvinnor är överpresenterade inom gruppen fattiga över hela världen. Under det senaste decenniet har antalet kvinnor som lever i fattigdom ökat, särskilt i utvecklingsländerna. Kvinnor utgör 70 procent av världens fattigaste och äger bara 1 procent av jordens tillgångar. Majoriteten av kvinnorna tjänar i genomsnitt bara tre fjärdedelar av mäns lön. Det gäller i både rikare länder och i utvecklingsländer.

Även i Sverige lever fler kvinnor än män i ekonomisk utsatthet. Risken för fattigdom är vanligare bland kvinnor än män i Sverige. Under åren 2008-2013 ökade andelen fattiga kvinnor i högre takt jämfört med andelen män. En grupp som har drabbats särskilt hårt av växande fattigdom är ensamstående föräldrar, där majoriteten är kvinnor. Ungefär var fjärde ensamstående mamma i Sverige idag lever i relativ fattigdom. (Med relativ fattigdom menas fattigdom i förhållande till befolkningsgenomsnittet. Även om fattigdomen i ett land som helhet minskar, kan den relativa fattigdomen öka genom exempelvis större löneskillnader mellan olika grupper.)

Många kvinnor arbetar deltid för att kunna ta hand om hem och barn. Det leder till att kvinnor får en lägre inkomst än män. När kvinnor blir gamla får de även ofta en lägre pension, eftersom pensionen grundas på hur mycket man har arbetat och tjänat under sitt liv. En kvinnlig pensionär får i genomsnitt ut 66 procent av en mans pension. Idag lever varannan kvinnlig pensionär på en månadsinkomst under fattigdomsgränsen.

När länder ska besluta om den ekonomiska politiken avvänds oftast nationalekonomiska modeller och analyser. Dessa modeller inkluderar dock endast betalt arbete och synliggör därför inte det arbete som utförs utan betalning, till exempel i hemmet. Statistiken visar att det obetalda arbetet oftast utförs av kvinnor. Även om det obetalda arbetet inte räknas med i de ekonomiska modellerna så är det en förutsättning för den övriga arbetsmarknaden och ekonomin. När det obetalda arbetet inte räknas in i planering av ekonomi och politik skapas ojämställdhet i samhället.

De senaste åren har stora ekonomiska kriser ägt rum i världsekonomin. När ekonomier krisar och länder måste minska sina kostnader är det ofta inom skola, vård och omsorg som länderna gör besparingar. Det får konsekvenser både för kvinnor som arbetar i välfärden och för kvinnor som måste ta ökat ansvar för att ta hand om barn, gamla och sjuka när inte samhället stöttar upp. De senaste årens ekonomiska kriser har lett till att fattigdomen bland kvinnor har ökat, vilket videoklippet av European Women’s Lobby ovan visar.

 

Visste du att?

  • Under en vecka lägger kvinnor i genomsnitt ner 12 timmar på obetalt hushållsarbete, medan män lägger ner 7 timmar.

Källa: Statistiska centralbyrån, 2014

  • År 2013 arbetade 30 procent av Sveriges kvinnor deltid och 11 procent av männen.

Källa: Statistiska centralbyrån, 2014

  • Kvinnor tjänar endast 86 procent av mäns lön.

Källa: Statistiska centralbyrån, 2014

  • Kvinnor tjänar i genomsnitt 2,6 miljoner kronor mindre än män över en livstid.

Källa: SACO, 2014

  • Kvinnors pension är i genomsnitt 65 procent av mäns pension.

Källa: Statistiska centralbyrån, 2014

  • 70 procent av världens 1,3 miljarder människor som lever i extrem fattigdom är kvinnor eller flickor.

Källa: PCI Global, 2014

  • Även i Sverige är kvinnor överrepresenterade inom gruppen fattiga och löper generellt en högre risk att hamna i fattigdom än vad män gör.

Källa: Statistiska centralbyrån, 2014

 

Övningar

 

Diskutera

  • Varför finns det en förväntan om att kvinnor ska ta ansvar för barn och för arbetet i hemmet?
  • Varför tror du att obetalt arbete inte anses ha samma värde som betalt arbete?
  • Varför är det viktigt att kvinnor och män delar på det obetalda arbetet?
  • Hur kan ansvaret för barn och arbete i hemmet delas mer lika mellan män och kvinnor?
  • Vad krävs för att utvecklingen ska gå framåt?
  • Vad kan FN/EU/Sveriges regering/kommunen/skolan göra för att bidra till minskad fattigdom?
  • Vilket ansvar bör ligga på de olika nivåerna och vilka förslag till åtgärder kan du komma på?

 

Undersök

  • Vad säger Pekingplattformen om vilka åtgärder som krävs för att minska fattigdomen?
  • Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land. När ett lands BNP räkas ut utesluts kvinnors obetalda arbete. Hur mycket skulle Sveriges BNP öka om man räknade in kvinnors obetalda arbete?
  • Hitta ett fall där du anser att en kvinnas rättighet blivit kränkt utifrån artikeln om Kvinnor och fattigdom. Diskutera orsaken/orsakerna till händelsen. Undersök vilka lagar/dokument som är relevanta i fallet på olika nivåer. Vad säger FN? Vad säger EU? Vad säger Sveriges regering?
  • Undersök vad de olika politiska partierna har för förslag för att minska fattigdomen. Sök bland partiernas motioner på riksdagens hemsida.
  • Undersök hur den ekonomiska situationen förändrats för gruppen ensamstående mödrar under de senaste 10 åren, försök hitta relevant statistik. Vad säger resultaten?
  • Vad räcker en genomsnittspension till? Intervjua en pensionär! Sätt upp en ”månadsbudget”. Vad tycker kvinnorna om att män i genomsnitt har 33 % mer i pension? Reflektera över vilka som är de största faktorerna i en kvinnas liv som avgör hennes pension!

 

Övning: Livslönen

Du behöver: Spelplanen ”Feministiska finanser”, en tärning, minst en spelkompis, en liten pryl som kan fungera som en spelpjäs.

Gör så här: Kasta tärningen och gå så många steg som tärningen visar. Följ instruktionerna som står på rutan du hamnar på.

Gå tillbaka:

  1. Du är en 29-årig kvinna, har inga barn och är precis klar med din universitetsutbildning. Redo att lägga arbetsmarknaden under dina fötter söker du jobb för fullt. Du får äntligen en intervju och du tycker att den går strålande. Tyvärr får du inte jobbet på grund av att arbetsgivaren är orolig över att du skulle kunna få barn och gå på föräldraledighet snart, vilket skulle kosta för mycket för företaget. Du får stå över två kast.
  2. Du är 32 år, gravid och kommer att gå på föräldraledighet snart. Helt plötsligt är du inte längre inbjuden till de informella sociala sammankomsterna med kollegorna efter jobbet. I och med det har arbetsgivaren inte heller dig i åtanke när det dyker upp en ledig tjänst som kontorschef. Du får stå över ett kast.
  3. Du är en 52-årig kvinna som arbetar statligt inom en kommunal verksamhet del. Regeringen har precis infört en åtstramningspolitik vilket innebär statliga nedskärningar. Du blir avskedad. Gå till ”Fattigdom” och stå över ett kast.
  4. Som en stressad 65-åring ser du verkligen fram emot en avkopplande pension. Men som kvinna kommer du bara få en pensionslön som är 65 procent av dina manliga kollegors. Gå till ”Fattigdom” och stå över ett kast.
  5. Du har fått barn och för att kunna kombinera hem, barn och jobb börjar du arbeta deltid. Det är ändå bättre att du gör det istället för din man, hans inkomst är ju högre. Gå tre steg bakåt.
  6. Du är en 55-årig kvinna, barnen är utflugna och du jobbar på. Plötsligt blir din gamla mamma sjuk och det är lång kö för att få en plats på ett äldreboende. För att hjälpa din mamma går du därför ner i arbetstid. Gå till ”Fattigdom”.

Gå framåt:

  1. Din arbetsgivare inser problematiken med att majoriteten av deltidsarbetarna på arbetsplatsen är kvinnor. Företagets policy ändras till att garantera heltid för alla, med frivillig möjlighet till deltid. En markant andel kvinnor går nu upp i heltid och får därmed en större chans till en jämställd pension i förhållande till sina manliga kollegor. Slå ett till kast.
  2. Din kommun har gjort en stor satsning på jämställdhetsintegrering av deras årliga budget. Med ett tydligt könsperspektiv i de ekonomiska underlagen börjar ett viktigt arbete för att omfördela resurser i kommunen och på så sätt få en jämnare och mer rättvis fördelning mellan kvinnor och män. Ta två steg framåt.
  3. Kvinnor i Sverige tjänar i genomsnitt 86 % av mäns lön. Sveriges regering har därför bestämt sig för att förändra detta och konkretisera arbetet med att minska inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. Kasta tärningen igen.

Frågor:

Vid rätt svar, slå ett till kast

1. Hur mycket mer tid lägger kvinnor på obetalt arbete på ett genomsnittligt vardagsdygn än män?

A. 4 timmar
B. 20 minuter
C. 1 timme

2. Inom vilka yrkesområden i Sverige är inkomstskillnaderna störst mellan män och kvinnor över en livstid?

A. Högskoleingenjörer
B. Sjuksköterskor
C. Jurister?

3. Hur stor del av föräldraledigheten tar män ut i genomsnitt?

A. 25 %
B. 10 %
C. 30 %?

4. Hur stor andel chefer är män i Sverige?

A. 81 %
B. 49 %
C. 64 %?

5. Hur mycket tid per vecka lägger kvinnor mellan 45-66 år på att ta hand om anhöriga?

A. 2,5 timmar
B. 5,4 timmar
C. 50 minuter

 

Rätt svar på frågorna:

  1. C. (SCB, 2014)
  2. A. (SACO, 2009)
  3. A. (Försäkringskassan, 2013)
  4. C. (SCB, 2014)
  5. B. (Stockholms Universitet, 2014)

 

Lästips

  • Läs mer om vad ”livslön” är på fackförbundet SACOs hemsida här.
  • Läs mer om Rädda barnens arbete mot barnfattigdom här.
  • Läs mer om EU:s jämställdhetsutskotts perspektiv på kvinnor och fattigdom här.
  • Läs mer om vad UN Women gör för att minska fattigdomen här.
  • Se tal av professor Sylvia Walby om feministisk ekonomi på Nordiskt Forum nedan: