8. Media

Sarah Haskins visar reklam och marknadsföring mot kvinnor.

I Sverige använder vi medier i snitt sex timmar om dagen. Media finns med som en naturlig del av vår vardag och formar vår syn på oss själva och vår omvärld. Genom nyhetsbevakning och opinionsbildning sätter medierna dagordningen för den gemensamma bilden av utvecklingen i samhället och ger perspektiv åt händelser. Därför är det viktigt att de berättelser som förmedlas genom medierna representerar hela befolkningen, och att människor får synas och höras i medierna på lika villkor.

De människoskildringar vi ser i massmedierna är ofta stereotypa och bidrar till att gamla fördomar om män och kvinnor återskapas och förstärks. Mannen framställs ofta som stark, kompetent, ledare, politiker, hjälte eller brottsling, d.v.s. aktören eller subjektet i en berättelse. Samtidigt framställs kvinnan oftast som vacker, sexig, maka, mor eller offer, d.v.s. passiva eller objekt. Dessa stereotypa bilder förekommer i all media, såväl nyhetsrapportering som i film, tv-serier och i reklam. Kvinnors tankar, handlingar och aktiviteter förminskas och får sällan utrymme, istället reduceras kvinnor ofta till bärare av kön och sexualitet genom en stark exponering av kropp och utseende.

Lika deltagande och representation av kvinnor i media är avgörande för demokratiska samhällen. Fortfarande är kvinnor mindre synliga i media än män, och detta förhållande har förändrats mycket litet under de senaste två decennierna trots att Handlingsplanen från Peking särskilt lyfter fram detta. I nyhetsutbudet är kvinnors representation fortsatt låg. Av de som kommer till tals i nyhetsmedier i Sverige är cirka 30 procent kvinnor. Det är fortfarande män som till stor del berättar nyheterna och utgör nyheterna. Män dominerar bland experter och kvinnor bland dem som uttalar sig som allmänhet. Likaså framkommer andra stereotyper i mediebruset. Äldre människor framställs ofta som inkapabla och associeras med problem, funktionsnedsatta personer får sällan synas och får sällan representera något annat än just sin funktionsnedsättning och kvinnor med annan hudfärg än vit representeras ofta med sexistiska och rasistiska stereotyper som ”vilda” och ”exotiska”. Att medierna varje dag presenterar en diskriminerande bild av kvinnor och begränsad bild av män påverkar samhällets jämställdhetssträvanden.

Medierna har förändrats under senare år genom ny teknik och sociala medier. Idag kan medborgare i större utsträckning delta i diskussioner på sociala medier och starta bloggar. Detta innebär ökade möjligheter för en bättre representation av kvinnor och tjejer i medierna och fler berättelser utifrån kvinnors erfarenheter och perspektiv. Samtidigt återstår mycket arbete för att kvinnor ska få ta plats i det offentliga rummet på samma sätt som män. Under det senaste decenniet har kvinnor som skriver på internet och deltar i diskussioner i sociala medier och på bloggar mött en ökad grad av trakasserier. Kvinnor som tar en offentlig roll utsätts för trakasserier och hot om våld i högre grad än män.

En annan utveckling som skett i takt med internet och teknikens utveckling är spridningen av pornografi. För inte så länge sedan var pornografin hänvisad till postorderfirmor och speciella butiker. Idag finns pornografin lättillgänglig och går att ladda ner till telefonen eller datorn dygnet runt. Parallellt med detta har pornografin blivit allt grövre och våld och förnedring av kvinnor mer normaliserad. Pornografi förmedlar skeva bilder av sexuella relationer och erotiserar av våld och övergrepp mot kvinnor och flickor. Det här är ett jämställdhetsproblem som både påverkar individer och samhället i stort. Man talar ibland om att kulturen blivit ”pornofierad” och menar då att pornografins bildspråk har influerat musik, reklam, tv-serier och film.

FN och EU har i flera handlingsplaner och resolutioner konstaterat att sexuella stereotyper är ett hinder för jämställdheten. FN:s Kvinnokonvention och Handlingsplanen från Peking slår tydligt fast att stater är ansvariga för att motverka stereotypa skildringar av kvinnor och män.

• Kvinnor bara får uttala sig i 25 procent av medieutrymmet. Kvinnors expertkunskaper och samhällsperspektiv får därmed mindre utrymme i offentligheten.

Källa: Göteborgs Universitet, 2006

• När kvinnor kommer till tals i media får de uttala sig i andra frågor än män. Kvinnor används som experter främst i frågor som rör traditionellt kvinnligt kodade områden som miljö, skola, barn och omsorg.

Källa: Göteborgs Universitet, 2006

• Den vanligaste nätkränkningen som unga kvinnor anmäler är att bilder på dem har publicerats på internet utan deras samtycke. Dock läggs 96 procent av de anmälda fallen av kränkningar ner av polis eller åklagare.

Källa: Brå, 2015

• Män och kvinnor tenderar att framställas olika i media, vilket ofta bygger på stereotypa uppfattningar om könen. Män tenderar att skildras som aktiva och med egenskaper som beslutsamhet, styrka och mod. Kvinnor däremot framställs istället som passiva objekt, ofta leende och representerar det som är mindre allvarligt.

Källa: Statens mediaråd, 2014

• Nästan hälften av alla unga kvinnor har upplevt att någon på nätet försökt få dem att prata om sex eller skicka bilder med sexuellt innehåll när de inte velat det.

Källa: Ungdomsstyrelsen, 2014

• Endast 3 procent av alla filmer på bio och TV under 1996 hade både en kvinnlig huvudroll och en kvinnlig regissör.

Källa: Att se och synas av Ingrid Lindell 2004

• Av alla filmer som gavs ut i Sverige under 2012 var 94 procent regisserade av män, 82 procent hade manliga manusförfattare och 60 procent av alla huvudrollsinnehavare var män.

Källa: Nordicom 2014

Undersök

• Jämställda nyheter? Samla ihop en veckas dagstidningar. Dela in er i mindre grupper och låt varje elev ta hand om en tidning. Gå igenom tidningen noga och anteckna hur många män och hur många kvinnor som syns på bild. Låt dem granska alla bilder, det vill säga både annonser och redaktionellt material. Sammanställ:
• Hur många män hittade ni totalt? Hur många kvinnor hittade ni totalt?
• I vilka avdelningar finns flest män?
• I vilka avdelningar finns flest kvinnor?
• Varför tror ni att det ser ut så?
• Hittade ni personer med funktionshinder?
• Hur många av personerna i tidningen har en annan etnisk bakgrund än svensk?
• Speglar innehållet i tidningen hur samhället ser ut i stort?

Välj ut några bilder på män respektive kvinnor:

• Är personen namngiven?
• Vad gör personen på bilden?
• Är hon/han aktiv eller passiv?
• Poserar personen?
• Vad säger blicken? (Inåtvänd, tom, utmanande, självsäker?)
• Framställs personen som objekt eller subjekt?

Undersök hur kvinnor och män porträtteras i nyheterna; vilka miljöer fotograferar man dem i om de intervjuas? Observera också bildernas storlek? Skiljer det sig något mellan könen? Om så, vilken av dessa miljöer är mest förknippad med makt? Fundera också på om det sätt som man porträtterar tjejer och killar på i samma miljöer skiljer sig åt? Tar man till exempel samma typ av bilder på idrottskvinnor som på idrottsmän? Om inte, vad är skillnaden? I vilka sammanhang visas kvinnor och män? Vad handlar det om när män är med och vad handlar det om när kvinnor är med? Går det att se ett mönster? Jämför till exempel ekonomidelen med kulturdelen; var finns det mest kvinnor?

• Undersök reportage och intervjuer i dagspress eller veckotidning. Hur skildras kvinnor respektive män? Kan det vara tvärtom, att killen fotograferas och intervjuas på samma sätt som tjejen? Vilken bild av tjejer och killar kan skapas om man speglar dem på det här sättet? Hur kan det påverka?
• Jämställd film? Dela in er i grupper om två. Enas om en film som ni båda har sett och fundera på hur kvinnor/män framställs i filmen. Vad fokuseras det på när killar/tjejer filmas? Vem har huvudroll/biroll? Koppla till ”Bechdeltestet”! – försök hitta filmer som lever upp till de uppställda kriterierna och be dem analysera på vilka sätt som filmerna därmed upplevs annorlunda. Hur kan man jämföra dessa filmer gentemot ”traditionella” filmer med den vanliga uppsättningen könsroller, manlig huvudroll med mera. Kolla in videoklipp om vad Bechdeltestet är nedan:

Se även filmen Killing us softly om våld mot kvinnor och sexualisering i media..