I Sverige använder vi medier i snitt sex timmar om dagen. Media finns med som en naturlig del av vår vardag och formar vår syn på oss själva och vår omvärld. Genom nyhetsbevakning och opinionsbildning sätter medierna dagordningen för den gemensamma bilden av utvecklingen i samhället och ger perspektiv åt händelser. Därför är det viktigt att de berättelser som förmedlas genom medierna representerar hela befolkningen, och att människor får synas och höras i medierna på lika villkor.
De människoskildringar vi ser i massmedierna är ofta stereotypa och bidrar till att gamla fördomar om män och kvinnor återskapas och förstärks. Mannen framställs ofta som stark, kompetent, ledare, politiker, hjälte eller brottsling, d.v.s. aktören eller subjektet i en berättelse. Samtidigt framställs kvinnan oftast som vacker, sexig, maka, mor eller offer, d.v.s. passiva eller objekt. Dessa stereotypa bilder förekommer i all media, såväl nyhetsrapportering som i film, tv-serier och i reklam. Kvinnors tankar, handlingar och aktiviteter förminskas och får sällan utrymme, istället reduceras kvinnor ofta till bärare av kön och sexualitet genom en stark exponering av kropp och utseende.
Lika deltagande och representation av kvinnor i media är avgörande för demokratiska samhällen. Fortfarande är kvinnor mindre synliga i media än män, och detta förhållande har förändrats mycket litet under de senaste två decennierna trots att Handlingsplanen från Peking särskilt lyfter fram detta. I nyhetsutbudet är kvinnors representation fortsatt låg. Av de som kommer till tals i nyhetsmedier i Sverige är cirka 30 procent kvinnor. Det är fortfarande män som till stor del berättar nyheterna och utgör nyheterna. Män dominerar bland experter och kvinnor bland dem som uttalar sig som allmänhet. Likaså framkommer andra stereotyper i mediebruset. Äldre människor framställs ofta som inkapabla och associeras med problem, funktionsnedsatta personer får sällan synas och får sällan representera något annat än just sin funktionsnedsättning och kvinnor med annan hudfärg än vit representeras ofta med sexistiska och rasistiska stereotyper som ”vilda” och ”exotiska”. Att medierna varje dag presenterar en diskriminerande bild av kvinnor och begränsad bild av män påverkar samhällets jämställdhetssträvanden.
Medierna har förändrats under senare år genom ny teknik och sociala medier. Idag kan medborgare i större utsträckning delta i diskussioner på sociala medier och starta bloggar. Detta innebär ökade möjligheter för en bättre representation av kvinnor och tjejer i medierna och fler berättelser utifrån kvinnors erfarenheter och perspektiv. Samtidigt återstår mycket arbete för att kvinnor ska få ta plats i det offentliga rummet på samma sätt som män. Under det senaste decenniet har kvinnor som skriver på internet och deltar i diskussioner i sociala medier och på bloggar mött en ökad grad av trakasserier. Kvinnor som tar en offentlig roll utsätts för trakasserier och hot om våld i högre grad än män.
En annan utveckling som skett i takt med internet och teknikens utveckling är spridningen av pornografi. För inte så länge sedan var pornografin hänvisad till postorderfirmor och speciella butiker. Idag finns pornografin lättillgänglig och går att ladda ner till telefonen eller datorn dygnet runt. Parallellt med detta har pornografin blivit allt grövre och våld och förnedring av kvinnor mer normaliserad. Pornografi förmedlar skeva bilder av sexuella relationer och erotiserar av våld och övergrepp mot kvinnor och flickor. Det här är ett jämställdhetsproblem som både påverkar individer och samhället i stort. Man talar ibland om att kulturen blivit ”pornofierad” och menar då att pornografins bildspråk har influerat musik, reklam, tv-serier och film.
FN och EU har i flera handlingsplaner och resolutioner konstaterat att sexuella stereotyper är ett hinder för jämställdheten. FN:s Kvinnokonvention och Handlingsplanen från Peking slår tydligt fast att stater är ansvariga för att motverka stereotypa skildringar av kvinnor och män.
Källa: Göteborgs Universitet, 2006
Källa: Göteborgs Universitet, 2006
Källa: Brå, 2015
Källa: Statens mediaråd, 2014
Källa: Ungdomsstyrelsen, 2014
Källa: Att se och synas av Ingrid Lindell 2004
Källa: Nordicom 2014
Välj ut några bilder på män respektive kvinnor:
Undersök hur kvinnor och män porträtteras i nyheterna; vilka miljöer fotograferar man dem i om de intervjuas? Observera också bildernas storlek? Skiljer det sig något mellan könen? Om så, vilken av dessa miljöer är mest förknippad med makt? Fundera också på om det sätt som man porträtterar tjejer och killar på i samma miljöer skiljer sig åt? Tar man till exempel samma typ av bilder på idrottskvinnor som på idrottsmän? Om inte, vad är skillnaden? I vilka sammanhang visas kvinnor och män? Vad handlar det om när män är med och vad handlar det om när kvinnor är med? Går det att se ett mönster? Jämför till exempel ekonomidelen med kulturdelen; var finns det mest kvinnor?