10. Miljö & klimat

Klimatförändringar är en av vår tids största utmaningar. På några få årtionden har temperaturen i världen ökat till följd av stigande halter av växthusgaser i atmosfären vilket lett till miljökatastrofer och extrema väderförhållanden.

Vikten av jämställdhetsperspektiv kanske inte är det första man tänker på när man pratar om klimatförändringar i form av översvämningar, orkaner och extrema väderförhållanden. Men faktum är att ojämställdheten i samhället och kvinnors och mäns olika livsmönster i allra högsta grad har en inverkan på klimatet. Det är främst de fattigaste människorna i utvecklingsländer som drabbas hårdast av klimatförändringar. Ungefär 70 procent av de fattiga i världen är kvinnor, och de drabbads därför hårdast. Dessutom är kvinnor i många samhällen ansvariga för att hämta vatten och ved, uppgifter som blir allt mer tidskrävande i ett torrare, hetare klimat. När det gäller att anpassa sig till de nya situationer som kan uppstå i ett förändrat klimat är det viktigt med till exempel inkomst, tillgång till mark, naturresurser och lån. Inom dessa områden har kvinnor ett sämre utgångsläge än män, vilket gör kvinnor mer utsatta för klimatförändringarna.

Klimatkatastrofer förstärker ojämställdheten mellan kvinnor och män. Män har också större ekonomiska resurser och fler alternativ till försörjning som möjliggör att de bättre kan bygga upp sin tillvaro efter katastrofen. Under konflikter och stress ökar även förekomsten av våldtäkter, övergrepp och trakasserier. Till följd av tsunamin i indiska oceanen i december 2004 har det till exempel rapporterats om ökade sexuella övergrepp och trafficking av kvinnor och flickor i Ache-provinsen i Indonesien.

Kvinnor är inte bara offer utan kan även vara aktörer i att möta klimatförändringen och måste därför vara delaktiga i alla nivåer av beslutsfattande. Kvinnor måste vara med och definiera behoven, diskutera lösningarna och delta i beslutsprocesserna. Allt från frågor om matförsörjning, vatten och energi till hushållning med resurser, transporter och tekniska lösningar som minskar miljöpåverkan, kräver kvinnors deltagande. Hittills har kvinnor varit underrepresenterade på alla områden och nivåer i de politiska processerna och beslutsfattandet för en hållbar utveckling.

Kvinnor och mäns beteenden leder till olika ekologiska fotavtryck. Män står för större koldioxidutsläpp än kvinnor. Män åker ungefär dubbelt så mycket bil och flyg som kvinnor och äter mer kött än kvinnor. Kvinnor tar oftare bussen och åker kollektivt.

• Två tredjedelar av alla bilar är registrerade på män i Sverige.

• Ensamstående män lägger ner ungefär 30 procent mer pengar på kött än vad ensamstående kvinnor gör.

• I vissa regioner har extrem torka ökat antalet inbördeskrig med 50 procent. Under konflikter utsätts kvinnor för stora risker för sexuellt våld, både av stridande och i hemmet.

Källa: Equal Climate, 2014

• Kvinnor i utvecklingsländer drabbas på andra sätt än män av klimatförändringar då de ofta har olika typer av arbetsuppgifter. Det är oftast kvinnor och flickor som är ansvariga för att hämta vatten och ved. Torka, översvämningar och ökenspridning, som förutspås bli vanligare på grund utav klimatförändringarna, leder till att kvinnornas sysslor blir mer tidskrävande. Det försämrar i sin tur deras möjligheter att utbilda sig, arbeta avlönat, delta politiskt eller ha egen fritid.

Källa: Equal Climate, 2014

• Kvinnor utgjorde 90 procent av de döda i översvämningarna i Bangladesh 1999, då de befann sig i hemmen och inte nåddes av larmen.

Källa: Equal Climate, 2014

• Kvinnor i utvecklingsländer saknar i de allra flesta fall de rättigheter och ekonomiska tillgångar till resurser och information som behövs för att övervinna de utmaningar klimatförändringar ställer.

Källa: UNECA, 2009

• Bristen på beslutsfattande makt och politiskt inflytande begränsar kvinnors möjlighet att vara med och påverka anpassningen till klimatförändringar.

Källa: UNECA, 2009

Undersök:

• Testa ditt ekologiska fotavtryck! Intervjua en vuxen kvinna respektive man i din närhet. Ställ frågor som till exempel: Hur ofta äter du vegetariskt respektive kött? Hur ofta åker du kollektivt respektive kör bil? Hur ofta handlar du ekologiskt? Hur ofta flyger du? Sammanställ och analysera resultatet. Stämmer det överens med hur det ser ut i samhället i stort?
• Vad säger partierna? Undersök vilka de viktigaste förslagen är för att minska utsläppen enligt partiernas program eller motioner i riksdagen. Säger partierna någonting om jämställdhet i deras klimatpolitik?
• Undersök vilka lagar/dokument som är relevanta vad gäller miljö och klimat. Vilka politiska dokument gäller på FN-nivå? EU? Sveriges regering? Vad gör kommunen för att förbättra klimatet? Vad gör skolan? Säger dokumenten någonting om jämställdhet? Vilka är dina viktigaste förslag för förbättrad miljö och klimat på de olika nivåerna?
• Undersök var i världen som klimatförändringarna är störst. Sök fakta hos Världsbanken eller Gapminder. I Gapminder kan du söka efter specifika kategorier som ”torka, översvämningar” med mera. Välj ut något av de länder som drabbas hårdast och undersök sedan relevant statistik när det kommer till jämställdheten i landet i fråga. Jämför med Gender index. Hur ser den politiska representationen av män/kvinnor ut? (möjlighet att påverka klimatbeslut). Hur ser fördelningen att få gå i skolan ut? Osv.
• Vilka konsekvenser tror du att detta samband kan få? Fundera över kopplingen mellan klimatförändringar, möjligheter att påverka politiken och jämställdhet.

• Läs mer om UN Womens arbete på området miljö och klimat här.
• Läs EU:s jämställdhetinstitut EIGEs rapport om miljö och klimat här.
• Läs mer om jämställdhet miljö och klimat ur ett nordiskt perspektiv här.
• Se filmklipp om jämställd snöröjning här.
• Se tal om klimatpåverkan och jämställdhet av Annika Carlsson Kanyama från Nordiskt Forum nedan: